Seb verkar ha ärvt mitt intresse för mat. Än så länge har han med glädje svalt all typ av mat som vi trevande langat fram i plastskeden. Dessutom har han enligt säkra källor samma stil som jag hade när jag var liten, dvs händerna i vädret när han äter.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar